Förra veckan hade vi kursen omvårdnadsvetenskap och etik. Det kom olika föreläsare till skolan och det var väldigt intressant. I onsdags fick jag även möjligheten till att vara med på mitt första ledningsmöte med fröken Stefan och representanter från de olika ambulansföretagen. Eftersom jag representerade klassen så fick jag äntligen sagt lite om vad vi tycker och tänker om utbildningen och saker och ting som kanske borde förbättras och är värt att tänka på inför framtiden.

I torsdags fyllde Stockholms bästa vårdlärare Stefan 40 år vilket vi givetvis firade på skolan. Vi elever gav honom ett rejält presentkort på någon restaurang som han själv kunde få välja medan fröken själv bjöd oss på fika! Fika är GÖTT!!

För två veckor sedan beställde jag ett par arbetskängor inför praktiken och det nya yrket MEN givetvis när jag får hem dom så är de en storlek förstora. Jaha bara att returnera och få strl 39 istället...39?!!! Jag som alltid har fått höra att jag är en "big foot" för att vara kvinna. HA! Sätt dig på den du! Mina fötter har visst krympt och jag måste faktiskt erkänna...lite lycklig är jag hihi:)
Imorgon ska vi ha RETTS-utb och därefter får de som vill, bli HLR-instruktörer. Själv är jag redan detta och tänker åka hem och fortsätta mysa med barnen och hålla sportlov. Våran snälla fröken har gett oss eget arbete nu under sportlovet så att vi kan få en chans att vara med våra barn. En TOPPENIDÉ tycker jag!! Sååå skridskobanan, here I come!!!

Summering av veckan. Ja det har varit mer fullt ös medvetslös för min del. I måndags var jag som sagt på KTC med några andra från klassen och när vi alla sågs i skolan igen i onsdags så måste jag verkligen berömma min klass för att vi var så duktiga på KTC!! I onsdags fick vi även tillbaka det sista provet och det kändes så gött, fick VG och jag är stolt som tuppen i en hönsgård haha ;-) I torsdags hade vi hemstudier och då fick vi en psykiatriuppgift och även där fick jag VG :-) I fredags kl 9 var det dags för fystestet inför anställningen på Samariten ambulans och det gick bra och jag blev godkänd :-) Dock blev jag ännu mer taggad för att göra bättre resultat på gymmet så till sommaren ska jag definitivt klara att gå uppför en förhöjd step up-bräda i hela 3 min med 20 kilos skivstångsvikter i var näve:) I fredags fixade jag 1,5 min innan de glider ur näven på mig så kämpa kämpa, här har vi ett mål att klara!! Det kändes ändå så skönt att gå ifrån fystestet och veta att jag blev godkänd så då var det bara att blicka framåt åt denna härliga helg med alla hjärtans dag och allt:) Alla hjärtans dag (lördags) startades på gymmet på fm för att återigen ge mig på fystestet och försöka kämpa ihop till bättre resultat. Sambon klarade dock den förhöjda step up-brädan med 20 kilosvikterna utan problem i 3 min och till och med fortsatte efter 3 min tills jag lite halvsurt sa "ah men du kan nog lägga ner det där du" (inte alls avis, inte alls). Sedan fortsatte alla hjärtans dag-firandet med en tre rätters middag här hemma med familjen och våra gamla grannar och avslutades givetvis med en mellokväll! Idag söndag har varit en sååån skön slappdag. Jag och Angie har hängt i Täby centrum och gått runt i varenda leksaksaffär och glott på precis varenda leksak tror jag och sen slutade kvällen med ett restaurangbesök på Backstugan i Solna eftersom sambon hade fått ett presentkort på en middag för ett bra tag sedan. Passar perfekt att utnyttjas på en slapp dag som denna!! ;-)

Ja men då får jag nog mer ta och summera förra veckan som gick. Det har varit fullt upp med både skola och weekend-sem och sen skolan igen. Förra veckan startades med som sagt ett födelsedagsfirande, då min sambo fyllde 34 år. På tisdag hade vi vårt sista prov i skolan (hoppas vi) i allmänmedicin. Provet kändes bra så nu väntar man bara på att få reda på poängen och det ska vi få reda på nu denna vecka. Förra veckan körde vi även igång psykiatrikursen som jag personligen tycker ha varit mycket intressant. Det var många gånger som jag tänkte tillbaka både på praktiken och på mina gamla jobb och inser att jag har ändå hunnit med att träffa många olika människor som har haft problem med psykiskt ohälsa. Vi fick även gå en "hot och våld"-utb då en man från ambulans företaget AISAB kom och föreläste för oss. Med hot och våld så tror man ju direkt att det handlar om hur man försvarar sig med att skydda sig kroppsligt och att man ska utföra olika övningar och scenario men så var det alltså inte denna gång utan en lugn och stillsam föreläsning på tre timmar där alla satt på en stol och lyssnade på föreläsaren. Eftersom personen hade varit ordningsvakt sen tidigare innan han läste till ambulanssjukvårdare så gav han oss många bra tips. Jag skrev ju som bara den i mitt block:) Efter att denna skoldag var avslutad så kunde jag ÄNTLIGEN se fram emot en weekendresa med familjen till min födelseort Kalmar.

Jag och min näst äldsta syster med våra familjer hade bokat in oss på ett hotell mitt i Kalmar city och att käka hotellfrukost två dagar i rad, ja herregud, tur att man inte gör det varje dag för då hade man ju rullat fram hädanefter för hotellfrukost är ju så sjukt gott!!!
Min äldsta syster och mina två bröder som bor i Kalmar visste inte om att jag och min familj skulle komma så det blev verkligen en suprice suprice för dom och glada som bara den blev dom :) :) :)

Idag (måndag) var det dags att bruka fullt allvar. Idag åkte jag plus tre stycken till från klassen med fröken Stefan till KTC (Kliniskt tränings centra) på Södersjukhuset här i Stockholm. Där fick vi träna olika scenario med dockan SimMan som är en simulatordocka. Helt otroligt hur tekniken har utvecklats genom åren för SimMan kunde andas (i olika frekvenser), man kunde känna pulsar, höra hjärtljud, mäta blodtryck etc. Jag var helt imponerad av denna docka. Vi fick träna med 4 st sjuksköterskorstudenter från termin 5 av 6. Vi blev uppdelade i två olika grupper för att få en så blandad grupp som möjligt. Eftersom vi blev filmade under de olika scenarierna så kunde den andra gruppen analysa vad vi gjorde och sen gick vi igenom allt tillsammans och kommenterade och gav förslag till varandra. Dessa övningar gav verkligen jättemycket för en själv och SimMan is the man!!
Idag har jag även fått anställning på ambulansföretaget Samariten som bland annat har en station här hemma i Täby så den 23 maj rycker jag ut som färdig ambulanssjukvårdare :)

Startade denna veckan med att fira fina underbara sambo som fyllde 34 år igår (måndags). Vi bjöd hem lite folk på "pizza och öl/vin kväll" som blev väldigt lyckad och det var riktigt roligt att träffa alla samtidigt:) Idag (tisdag) kom den stora DAGEN D, tenta i allmänmedicin!! Hade jag hunnit plugga? nope! Hade fullt upp i helgen och satt en liten stund igår fm. Försökte sitta vid datorn och plugga efter att folk hade gått hem igår men det hela slutade med att jag somnade i den otroligt sköna datorstolen, den var det då iaf, och sambon hittade och sa till mig att jag skulle gå och lägga mig. Sagt och gjort! Så imorse åkte jag bussen som tar 1 timme till skolan och under tiden pluggade jag lite. Dock kändes det som om att jag faktiskt kunde det mesta. "Du ska inte behöva plugga till ett prov, det är vad du har lärt dig under lektionerna"...detta sa min "smartsnille" till sambo som har väldigt lätt för att lära sig saker och jag håller faktiskt med honom och därav har jag faktiskt inte pluggat direkt jättemycket till proven men lyckats få väldigt bra betyg ändå. Däremot antecknar jag väldigt mycket på lektionerna och läser igenom anteckningarna efteråt och till proven men sitta och råplugga, nä det har jag faktiskt inte tid med (med tanke på två barn i hemmet) och för det andra så tröttnar jag på det efter ett tag så det gäller att hänga med på lektionerna:)
Efter provet idag började vi kursen "psykiatri & kommunikation" och jisses vad det är intressant!! Man kanske skulle söka jobb till den nya psykambulansen som ska komma nu i Stockholm men dessvärre har jag ingen större psykiatriutb sen tidigare:(
Ikväll har jag kört ett Cinemacyclingpass på 30 och ett Corepass på 30 min direkt efteråt. Fy fasen vad svettig jag var på dessa två passen. Svetten bara rann och jag såg mer eller mindre nyduschad ut men det är ju en sån härlig känsla när man går därifrån. Det var en riktig härlig känsla att gå hem i snön ikväll Inte en kotte var ute, jag var helt själv, snön låg precis överallt och lyste upp skogspartiet utanför hemmet, det blåste precis ingenting, det var inte ens kallt och det var helt tyst och lugnt. Jag hade kunnat ta en timmes promenad i detta härliga vädret.

Jaha, denna veckan har ju inte varit för rolig direkt! Började veckan med att Clint var förkyld vilket inte blev bättre så det var bara att stanna hemma med honom och hoppas på att han skulle krya på sig vilken han först inte gjorde, istället fick han hög feber och blev väldigt slö och medtagen, 40,3 i temp. Visst att jag ska ta hand om andras barn i ambulansen framöver men när ens eget barn blir väldigt febrigt, då är iaf inte jag speciellt kaxig längre. Fick ringa sjukvårdsupplysningen och få lite extra råd även om jag redan gjorde allt rätt men det var så skönt att faktiskt bara kunna lyfta på luren och slå 1177 och få prata med någon om problemet. Även om jag fick ringa två gånger eftersom det var så många som ringde just då. "Stiger tempen till 41 grader då måste du åka in med honom"...det var bland annat det jag fick höra. Gissa om jag tog tempen med jämna mellanrum på detta stackars barn?! Han var så slö att han orkade knappt titta på mig och sov det mesta av tiden bredvid mig i soffan medan jag försökte på i honom vatten med en medicinspruta. Sambon åkte hem tidigare från jobbet för att avlösa mig och medan jag gick iväg en liten runda hemifrån så passade Clint på att lägga av en rejäl kräkning tydligen, så när jag kom tillbaka igen efter 1 timme så började han äntligen piggna på sig lite och fick en liten dusch. Helt otroligt hur barn kan hålla sig i schack för att sedan dimpa rejält och sen piggna på sig igen. En annan hade ju legat helt utslagen med den febern!

På fredagen hade dagis stängt så sambon hade tagit ut semester och jag kunde äntligen träffa klassen igen och följa med på studiebesöket på SOS alarm här i Stockholm. Studiebesöket var väldigt intressant, dock fick vi inte gå ner i själva rummet där operatörerna sitter men jag nöjde mig med att kunna stå och titta rakt ner i rummmet eftersom det fanns förnster där vi satt och hade en lite föreläsning. Vi fick lyssna på gamla avidentifierade 112-samtal vilket var väldigt intressant och roligt och ibland undrar man varför vissa ringer 112 överhuvudtaget. Tyvärr var det strikt fotoförbud under studiebesöket så tyvärr inga foton gott folk :(

Efter studiebesöket var vi några stycken plus fröken Stefan som tog en liten promenad ner till AISAB city där vi fick träffa ambulansläkaren Karin Sedig. Hon har arbetat det mesta under sin tid i helikoptern i norge vad jag uppfattade det som men sicken kvinna!! Varför kan inte alla läkare vara som hon? Helt underbar människa! Hon visade en film och bilder om hennes tid i helikoptern. Så galet intressant. Man fick gå efter halva föreläsningen om man ville eftersom det var fredag, tyckte hon, men det var ingen som gick för att det var så intressant. Mycket cred till denna dam, jag hade kunnat lyssna en hel dag om hennes yrkesliv :)